[[Site/Publish_:_unsupportedBrowser]]

Enångersån

Enångersån är ett av Hudiksvallskommuns värdefullaste vattendrag.

Ån har sina källflöden kring Larsbo. Huvudfåran går från Stultsjön och mynnar senare ut i Enångersfjärden. Dom viktigaste biflödena är Grottsjöbäcken,Tolockabäcken,Grängsjöbäcken och Lövåsbäcken. Sedan 2002 har ån klassats som Natura 2000 område.

I ån huserar nejonöga, harr, utter, öring både havsvandrande och ett fint bestånd stationär öring samt strömstare.

Trots sin storlek har ån i princip aldrig använts som flottled därav relativt oförstörda bottnar. Men istället har det varit ett stort antal dammar ( ska kolla mä hembygdsföreningen om antalet ). Dom gamla dammresterna utgör nu hinder för djurlivet under ytan istället för att bidra till nå positvt. Men man måste komma ihåg att allt har sin tid och att dessa dammar var en förutsättning för bygdens tidigare utveckling. Dessa dammrester/vandringshinder håller nu vi med kommunens hjälp att åtgärda. Detta arbete har kommit ganska långt men i Boda finns ett defenitivt hinder som utgör en övre gräns för havsöring och harr.

Tidigare fanns längs kusten utanför mynningsområdet ett svagt bestånd av harr. Men på senare år har inga fångster alls rapporterats in.

Här nedan kan ni läsa om några åtgärder som utförts med kommunens hjälp med Johan Andreasson i spetsen. Det är ganska enkla förklaringar men mer utförliga uppgifter om arbetet kommer.

2005

* Enångersån, biotopåterställning strax nedströms Tolocksbäcken. 80m,        360 m2                             

* Grottsjöbäcken, valvbåge under vägen mot rismyran.

* Bruntjärnsbäcken, valvbåge under vägen mot Nybo å Larsbo.

2006

* Sunnicksbäcken biflöde till Skitigsjön, valvbåge nedanför Sunnicksmyran.

2007

* Bäcken från Gäddtjärn, satt en valvbåge under vägen mellan Trehörningen och Larsbo

* Enångersån nedanför Högbro Kvarn den har flera namn som används i folkmun. Den benäms som Norléns dammen eller Enbergs kvára då borde ni veta. 300m 2400m2.  

* Enångersån samma ställe som ovan. Fyllde upp nedanför dammen där ån grävt ur ett stort hål pga damens utskov. Dammens fundament bevarades.

* Enångersån nedstöms kyrkan öppnade upp botten på dammrest, fundamenten bevarades.

* Grottsjöbäcken, manuell biotopåterställning hela bäcken, bör kompletteras. 3000m 8700m2.

* Mössbobäcken, manuellbiotopåterställning hela bäcken, bör kompletteras. 6000m 15000m2.

* Mössbobäcken, 4 valvbågar samt utrivning av 2 dammrester.

* Tolocksbäcken, Grängsjöbäcken, omlöp vid gamla fiskdammen.

2009

* En fiskräknare placeras vid Högbro Kvarn för att kontrollera att återställningarna fungerar. Och det är possitiva data som framkommer. Stora mängder fisk stiger i ån och fisk strax under 80 cm noteras.

2010 

* Fiskräknaren monteras även nu på samma ställe med samma framgång. Mycke fisk dokumenteras och nu även fisk över 80 cm.

2011 

* Enångersån, biotopåterställning. Mellan gamla E4:an och gamla kyrkan, 600m 3600m2.

* Ysbäcken, manuell biotopåterställning stora delar av bäcken 900m 1450m2

2012

* Enångersån, biotopåterställning på Tosätterstäktena 1400m 9000m2.

2013

* Enångersån, anläggning av lekbottnar. 160 st "nya" lekbottnar sållades fram. Man använde sig av Harrtijokkimetoden, alltså ett antal olika grova såll för att få fram material ur ån. Sträckan man arbetade på var från bastun i Tosätter och nedströms till bron i Haga vid Bodins åkeri ca 4.5 km.Under hösten observerades lekar på flera av dom nyanlagda bottnarna.

2014

* Enångersån, ytterligare en veckas arb med att förbättra dom anlagda lekbottnarna och ytterligare några nya anlades.

2016

* Enångersån från Stultsjön och nedströms till Bruntjärnsbäckens inlopp ca 1.5 km. Utplacering av sten och lekbottenförbättringar med Harritjokki metoden. Otroligt med arbete nedlagt det va 4 man på heltid i mer än 2 veckor !.

 

 

 

 

 

 

Den här rödingen är från Ysen.

Hälsenröding